Från att haft en riktig kanonvecka så kommer man hem, till en lägenhet som inte är ens hem!
I en stad som man ser som sitt hem, men som inte är det.
Tankar rullar.  Fram och tillbaka.
Jag är så sjukt obekväm i mig själv. Osäker på mig själv.
Osäker på hur jag skall vara.
Osäker på hur människor vill att jag skall vara.
hur jag skall prestera för att vara tillräcklig.

Har en tavla med kort på väggen precis vid datorn. på mig + 2 personer till.
2 personer som har varit mina vänner i så många år.
Men som nu känns så avlägsna. Det är precis som att dom har nya liv. Där jag inte ingår längre.
 Där jag inte passar in i deras livsstil.
Hör man av sig så dröjer det lång tid innan man får svar. Om man ens får svar.

Helt seriöst. det är inte kul att vara jag.
"a drop in the ocean"
Jag gillar det inte alls..


Hej då......